Kina synar Trumps bluff – hur ska du positionera din portfölj?
Under gårdagen föll Stockholmsbörsen (SIXPRX) med 2,3 procent, amerikanska börsen (S&P 500) med 3 procent och tekniktunga Nasdaq med 3,5 procent. Oron på marknaderna började förra veckan efter att den amerikanska centralbankschefen Jerome Powell inte levererade ett lika duvaktigt budskap som marknaden hade väntat sig (marknaden hade hoppats på tydligare budskap om ytterligare räntesänkningar).
Oron tilltog när Donald Trump uppenbarligen tyckte att handelsförhandlingarna med Kina gått för dåligt och beslutade att höja tullarna till 10 procent på varor till ett årligt värde på cirka 300 miljarder USD från och med den första september. Om förändringen genomförs kommer mer eller mindre all amerikansk import från Kina vara tullbelagd. Kina valde, till skillnad från tidigare, att sätta hårt mot hårt. Regimen beslutade om stopp på import av amerikanska jordbruksprodukter, något som slår hårt mot Trumps kärnväljare. Kinas andra motdrag var att sluta stödköpa sin valuta, vilket fick valutan att försvagas till en kurs som för första gången sedan 2008 överstiger 7 RMB/USD. Det amerikanska finansdepartementet svarade i natt med att stämpla Kina som en valutamanipulatör (trots att Kina inte uppfyller de formella kriterierna), något som inte drabbat något land sedan 1990-talet. Jag har tidigare skrivit om hur svårt det är att bedriva handelskrig med ökade tullar mellan länder som har flytande valutor; om USA höjer importtullarna med 10 procent samtidigt som den kinesiska valutan försvagas med lika mycket går effekten med tullarna om intet.
Det är dock troligt att Kina kommer använda valutan som ett vapen i handelskriget med måtta och inte tillåta en kraftig valutaförsvagning. Under år 2015 försvagades den kinesiska valutan förhållandevis kraftigt vilket skapade stor oro bland inhemska investerare som valde att flytta ut kapital från landet, något som tvingade regimen att införa kapitalkontroller och stödköpa valutan för stora summor. Försvagningen av den kinesiska valutan bör ses som en varningssignal till Trump. Att Kina har tröttnat och sätter hårt mot hårt innebär att de synar Trumps bluff och signalerar att de är villiga att ta ekonomisk smärta och att de har tiden på sin sida. Xi Jinping sitter på sin post på livstid medan Trump hoppas på att bli omvald om ett drygt år.
Kina har stimulerat ekonomin under det senaste året. Även om det hittills varit måttligt så kommer det vara tillräckligt för att avsluta den globala lågkonjunkturen inom tillverkningsindustrin om stimulanserna fortsätter. Eskaleringen av handelskriget ökar trycket att stimulera mer, och Kina har möjligheterna att göra det. Kinas tillverkningsindustri påverkas negativt av handelskriget, medan påverkan på serviceindustrin är mindre och då serviceindustrin är både större och skapar betydligt fler jobb förklarar det president Xi Jinpings allt hårdare linje mot Trump.
Eskaleringen av handelskriget kommer i en känslig tid. Tillväxten i USA höll redan på att sakta in innan Trumps eskalering av handelskriget och omvärlden saktade in redan under förra året. Tillverkningsindustrin globalt är i lågkonjunktur och det är rationellt att vara försiktigare med investeringar när osäkerheten om världshandeln är så stor. Däremot mår hushållen i västvärlden bra och gynnas av låg arbetslöshet, reallöneökningar och låga räntor. Det är därför för tidigt att positionera sig för en ny lågkonjunktur. Dock kommer den ekonomiska tillväxten påverkas negativt med ett fördjupat och mer långdraget handelskrig. Så även om vi inte ser en lågkonjunktur i närtid ökar sårbarheten i världsekonomin vilket gör att den kommer vara känsligare för andra oväntade kriser eller chocker.
Det är mycket sällan en bra idé att sälja i panik.
Det är lätt att drabbas av panik när aktier faller så mycket i värde som de gjorde under gårdagen. Riskerna är lätta att rada upp, men svåra att värdera. Handelskriget kan förvärras ytterligare eller till och med urarta. Kina skulle exempelvis kunna öka oljeimporten från Iran vilket både skulle skada USA:s stora energisektor genom lägre oljepriser samtidigt som det skulle sabotera USA:s ekonomiska sanktioner mot lran, Trump skulle kunna blicka mot Europas bilaterala handelsöverskott, Brexit närmar sig ett avgörande och så vidare.
Det finns även händelser som skulle få aktiemarknaden att vända upp. Närmast ligger att den amerikanska centralbanken blir mer aggressiv och sänker räntan mer och i snabbare takt. Den amerikanska presidentvalskampanjen är redan i gång och ingen sittande president som vill bli omvald gynnas av att skapa, och få skulden för, en ny lågkonjunktur – detta gäller även Trump. Att Kina sätter hårt mot hårt ökar även sannolikheten att Trump tvingas till att kompromissa och skapa någon form av överenskommelse som åtminstone gäller fram tills valet är över.
Flertalet risker och möjligheter ovan är binära och därför är det nästintill omöjligt att förutspå marknadens utveckling den närmaste tiden. Därför positionerade vi om våra breda portföljer som Coelis diskretionära portföljer (Aktiv Allokering) och våra strategifonder (Coeli Balanserad, Coeli Mix och Coeli Potential) i mitten av juni. Våra portföljer är uppbyggda av långsiktiga positioner med ett aktivt urval av bolag som har goda förutsättningar att överträffa marknadens utveckling. Vi har även en mer kortsiktig taktisk del av portföljen där vi valt att ha neutral vikt mot aktiemarknaden och samtidigt valt att skydda portföljen via köp av amerikanska statsobligationer med lång löptid (cirka 30 år). Vi ökade skyddet i portföljen så att det är lika stort som den kortsiktigare investeringen i aktiemarknaden. Medan den amerikanska börsen steg fram tills sista veckan i juni var portföljskyddets utveckling +/- 0. Sedan dess har börsen fallit med 6 procent och under samma tid har portföljskyddet stigit med 5,5 procent. Se grafen nedan.
På det här effektiva sättet har vi alltså kunnat ta del av börsuppgången under sommaren men skyddat en del av portföljen för börsfallet de senaste dagarna. Denna breda portfölj med både gas och broms passar fortsatt den miljö som vi förväntar oss i närtid.
Allt gott,
Författare
Erik Lundkvist
Chief Investment Officer
