Börsen har gått in i nästa spännande fas med nya vinnare och förlorare

Sedan börskraschen i februari och mars förra året har världen firat varje nytt stimulanspaket från politiker och centralbanker med stigande priser för aktier och företagsobligationer. Det har funnits ovanligt mycket att fira då framförallt de amerikanska stimulanserna har varit betydligt större än vid tidigare lågkonjunkturer. Vid varje större utmaning som Joe Biden sett, oberoende om det är det redan genomförda räddningspaketet, det föreslagna jobbstimulanspaketet eller satsningen på familjer är lösningen den samma: stimulanspaket på smått ofattbara 2 000 miljarder dollar – som vardera motsvarar knappt 10 procent av BNP. Dessutom agerar centralbankerna betydligt mer procykliskt än tidigare, det vill säga de ger ytterligare bränsle till ekonomin. Under tidigare konjunkturcykler har centralbankerna börjat kratta manegen för kommande räntehöjningar när ekonomin närmat sig full kapacitet, vilket den här gången förväntas ske under 2022. I stället har den amerikanska centralbanken meddelat att de planerar att avvakta med räntehöjningar fram till år 2024. Detta för att kompensera för att inflationen var under målet större delen av den förra konjunkturcykeln.  

De senaste veckorna däremot har reaktionen på världens börser varit en annan. Aktiemarknaden har gått in i en ny spännande fas där till exempel sämre än väntad konjunkturstatistik, som arbetsmarknadssiffror, har tolkats positivt och inte negativt. Anledningen till detta till synes motsägelsefulla beteende är att marknaden redan har prisat in återöppningen och återhämtningen av bolagens vinster i aktiekurserna. Marknaden har i stället börjat oroa sig för att ytterligare konjunkturstyrka leder till ökad risk att centralbankerna tvingas strama åt tidigare, något som i sin tur skulle vara negativt för bolagens värdering och därmed för börserna. 

Den här andra fasen av börscykeln för med sig nya vinnare och förlorare. Den första fasen startar i det djupaste av mörker, när centralbanker och politiker inser allvaret i krisen och börjar stimulera. Den här gången kom den vändningen den 23 mars förra året. Vinnare på börsen har varit teknologibolag och konjunkturkänsliga bolag inom industri, råvaror och bank. Stimulanserna har inneburit historiskt stora förmögenhetsöverföringar från stat till hushåll, vilket har bidragit till att bygga upp spekulationsbubblor i alltifrån förnybar energi, cannabisbolag till kryptovalutor. Bubblor som en efter en fallit ihop under den senaste tiden.  

Under den andra fasen är det inte förhoppningar utan bolagens faktiska vinstintjäning som står i centrum och som styr börsutvecklingen. Bolag vars värdering sprungit iväg under den första fasen av fel anledningar, som är för dyra eller som inte har hållbara vinster faller tillbaka. Börsen belönar istället kvalitetsbolag med god sannolikhet för långsiktig vinsttillväxt. Även om aktivt förvaltade fonder i hög grad utvecklats bättre än passiva alternativ som ETF:er redan under första fasen är förutsättningarna ännu bättre för aktiv förvaltning under den andra fasen då bolagsurvalet är viktigare.  

Bolag som har goda förutsättningar att utvecklas väl under den andra fasen är till exempel AstraZeneca och Volvo som är innehav i våra diskretionära mandat. AstraZeneca har hamnat i dålig dager på grund av covidvaccinets biverkningar och leveransproblemen till EU. Kärnverksamheten utvecklas dock mycket starkt och den höga försäljnings– och vinsttillväxt vi ser under kommande år är inte reflekterad fullt ut i dagens aktiekurs. Volvo har urstark orderingång inom tunga lastbilar, god utveckling i den av marknaden underskattade divisionen för bygg- och anläggningsmaskiner (VCE), samt en kassaflödesgenerering som säkerställer hög direktavkastning under flera år framöver. Många andra konjunkturkänsliga industribolag handlas på betydligt högre multiplar än Volvo och därför ser vi god potential för aktien i nuläget. 

Återhämtningen på världens börser har varit både historiskt snabb och kraftig. Sedan botten den 23 mars 2020 har den amerikanska börsen (S&P 500) stigit med cirka 90 procent medan den svenska börsen stigit med drygt 95 procent, till nivåer som är betydligt högre än innan pandemin, trots att vinsterna ännu inte återhämtat sig. Vi tror varken att konjunktur- eller börscykeln är över, långt därifrån, vi är fortfarande positiva till börsen. Däremot brukar den andra fasen av börscykeln bjuda på betydligt större svängningar. Vi tog en tydlig ståndpunkt för ett år sedan att marknaden underskattade kraften i återhämtningen och ökade redan då investeringarna i aktier till övervikt i våra kunders diskretionära portföljer. Efter den historiskt kraftiga återhämtningen bedömer vi att avkastningspotentialen är förhållandevis låg i närtid och då risken för en korrektion har ökat väljer vi att taktiskt justera ned aktieexponeringen från övervikt till neutral när börsen står högt.