Handelskriget sänker börshumöret – men för hur länge?

Som jag skrev den 10 maj är tid just nu marknadens största ovän.

Marknadens initiala reaktion när Trump höjde tullarna i början av månaden var att det främst handlar om förhandlingstaktik och att det kommer tvinga parterna till en överenskommelse i närtid. Sedan dess har eskaleringen fortsatt på bolagsnivå och det finns i dagsläget inga planerade möten mellan parterna innan det kommande G20-mötet i Japan under slutet av juni. Ju längre tiden går utan att Trump och Xi Jinping närmar sig varandra, desto mer oroar sig marknaderna för de ekonomiska konsekvenserna. Förutom de direkta effekterna av tullarna på de båda ländernas ekonomier kommer de indirekta effekterna växa med tiden utan ett avtal. Exempelvis är produktionskedjor ofta djupt globaliserade och den ökade osäkerheten om hur spelplanen kommer se ut framöver gör att det blir rationellt att avvakta med vissa investeringar. Fram till rapportsäsongen för det andra kvartalet kommer börsutvecklingen fortsätta att vara makrostyrd. Därför är det troligt att oron på marknaderna med sidledes eller nedåtgående börsutveckling kommer fortsätta. Den ledande amerikanska börsen (S&P500) är i skrivande stund endast 4,5 procent från tidigare högstanivå, vilket gör den känslig för den ökade handelsoron. Dock har både USA och Kina möjligheten att kompensera för tillväxtbortfallet genom att stimulera fiskalt eller genom att sänka styrräntan. En sådan förändring skulle kunna medföra att börserna återigen vänder upp. Vår syn på riskfyllda tillgångar är alltså försiktig, men investeringshorisonten är kortare än normalt.

Vi har fortsatt låg aktievikt i Coelis breda diskretionära mandat och strategifonder. Vi minskar exponeringen mot tillväxtmarknadsländerna till neutral vikt och flyttar kapitalet till västvärlden.