Utveckling på de finansiella marknaderna under juli 2019

Vid en första anblick ter sig juli som en typisk sömnig sommarmånad. S&P 500 visade under långa perioder små rörelser och under en tolvdagarsperiod under månaden steg inte marknaden med mer än 0,5 procent, vilket var den längsta perioden så här långt i år med låg volatilitet. En nivå ner i materian var det desto mer livat med stora svängningar och rapportreaktioner. Under en vecka i mitten av månaden (den första stora rapportveckan) uppvisade olika europeiska länder en sällan skådad spridning. Den 17–18 juli minskade OMX (Sverige) med cirka 3,3 procent jämfört med SMI (Schweiz) som steg cirka 1,6 procent – 5 procents differens på två dagar är uppseendeväckande. Detta visar tydligt det ställningskrig som just nu pågår mellan defensiva bolag och cykliska bolag där de senare är rejält underviktade hos de flesta investerare. Några dagar senare var det en kort period då marknaden reverserade kraftigt. OMX steg cirka 3 procent och SMI var oförändrat.

Vinstvarningarna duggade tätt under månaden från de cykliska bolagen som Daimler, Jungheinrich och Continental. Autoliv rapporterade att de inte upplevt ett lika svagt kvartal sedan finanskrisen med en global bilproduktion ner med mer än 7 procent. Aktien steg trots detta (det gjorde även Continental när de annonserade sin vinstvarning). Andra bolag som i tidigare skede levererade vinstvarningar var Hexagon (första vinstvarningen sedan 2008), Siltronic, Geely, Lufthansa, Danske Bank och Nike för att nämna några. För att förstå de till synes irrationella rörelserna kan man förenklat säga att nuvarande nedpressade värderingsnivåer hos flera cykliska bolag implicit signalerar att det inte kommer ske någon större ekonomisk återhämtning. Dessutom kan det antas att om de ekonomiska signalerna plötsligt förbättras kommer dessa aktier utveckla sig mycket starkt på kort tid.

Nedanstående bild visar att den tidigare korrelationen mellan det tyska IFO-index (industriaktivitet) och DAX-index tydligt gått isär – något borde ge vika.

Är historiska samvariationer inte längre aktuella då det saknas alternativa investeringar med räntan på nivåer vi aldrig upplevt tidigare? Läget kompliceras när till exempel den 10-åriga statslåneräntan i Grekland nu är lägre än motsvarande i USA (skedde under juli månad). Spontant känns det inte klockrent. Man kan nog utgå från att historiska mönster ändrats en del med det extrema ränteläge världen just ni befinner sig i. Ett annat enkelt exempel i Sverige är defensiva Axfood som för några år sedan handlades på P/E 15x årets vinst mot nuvarande 25x – inget har egentligen ändrats för bolaget förutom en rejäl multipelexpansion med en stark uppgång de senaste åren.

Innevarande räntenivåer påverkar även Private Equity industrin som sitter på rekordnivåer av likvida medel. Antalet utköp från börsen är på historiskt höga nivåer, men det finns fortfarande en hel del ammunition kvar. Nedanstående bild visar utvecklingen för den globala Private Equity industrin och dess likvida medel. Vi saknar underlag för 2019 men det är ingen vågad gissning att säga att trenden håller i sig.

På detta tema kunde man nyligen läsa i Financial Times om SoftBanks (japansk) nya “Vision Fund”. Det är bara två år sedan de tog in 100 mdr USD i nytt kapital och de har nu investerat 70 mdr USD i 80 olika bolag. Nu ska de ta in ytterligare 100+ mdr USD och fokusera på AI, artificiell intelligens. Talen är enorma och det kommer helt säkert gynna verksamheten att kostnaden för pengar är väldigt låg. Nedanstående bild visar på ett slående sätt hur den nya ekonomin kommit ikapp den gamla.

På makrofronten visade det sig att Europa nu har den snabbaste lönetillväxten sedan innan finanskrisen. Det gäller då inte i Sverige om man tänker i euro (vilket man måste då Sverige är en del av Europa) och att den svenska kronan sedan 2013 tappat cirka 25 procent (!) mot euron. Vi har alltså tappat cirka 25 procent i löneutveckling jämfört med löntagare i Eurozonen. Det är både deprimerande och allvarligt, så allvarligt att väldigt få politiker vågar ta i frågan. Här ligger istället fokus på en extra semestervecka för barnfamiljer och elcyklar åt alla. När detta skrivs publicerades den svenska BNP-utvecklingen för andra kvartalet, vilket blev något av en kalldusch med -0,1 procent jämfört med Q1 och årstakten ligger nu på +1,4 procent, mot det förväntade +1,9 procent. Det första negativa kvartalet på ett år och dessförinnan har vi inte sett en sådan svag utveckling sedan 2013. Möjligheterna för Riksbanken att höja räntan känns nu obefintliga och den svenska kronan tappade närmare 1 procent på beskedet. Vad händer med kronan när vi går in i en lågkonjunktur? När detta skrivs är det timmar innan FED förväntas sänka räntan för första gången på 3 878 dagar eller 10,5 år, den näst längsta perioden någonsin. Säga vad man vill om USA och dess politiker, men deras ekonomi har levt och lever i en helt annan värld än dess europeiska motsvarigheter.

Betydligt mer glädjande är att antalet personer i arbete i Spanien nu är på nivåer som innan finanskrisen. Många modiga och obekväma politiska beslut togs när landet var i fritt fall för bara några år sedan och nu skördar man frukterna av det, lite som Sverige i början av 1990-talet. I Tyskland, med en tillverkningsindustri med stor exponering mot Kina, publicerades ekonomisk data som visade att tyska företag inte varit så pessimistiska på tio år som de är nu.

Desto gladare tillrop var det på ”Number 10 Downing Street” när Boris Johnsson höll sitt första tal som Storbritanniens premiärminister. Mannen med en mycket avspänd relation till sanningen sa omedelbart att det var ”no ifs, no buts” vad gäller Brexit – det kommer att ske den 31 oktober 2019 oavsett om ett avtal är på plats eller ej. Att bara inkludera drottningen i ”God Save the Queen” känns i minsta laget nu när Boris tar befälet och i en osäker värld kommer han högst sannolikt leverera mer kaos.

I Kina öppnades i juli en motsvarighet till Nasdaq börsen, Shanghai Star Market, med 25 olika stora kinesiska teknologibolag. Det är president Xi Jinpings sätt att få kinesiska bolag att överge amerikanska noteringar för att istället notera sig på hemmaplan. Handelskriget och problematiken med Huawei har säkert påskyndat utvecklingen. Det gick ganska skapligt och den första dagen var den samlade uppgången 140 procent. Vi noterar att det tagit OMX 20 år att gå upp motsvarande (lokal valuta) och min gissning är att President Xi Jinping sov gott den natten.

Till sist kan man konstatera att vi lever i annorlunda tider när Donald Trump ringer Stefan Löfven (”the very talented Prime Minister of Sweden”) för att diskutera borgen och frigivning av ASAP Rocky efter att Kanye West och Kim Kardashian bett Trump om hjälp. Det känns något oortodoxt och inget man lärde sig på universitet, men det hade varit intressant att lyssna in på samtalet. Några dagar senare twittrade en besviken och surmulen Trump; ”very dissapointed in Prime Minister Stefan Löfven for being unable to act”. Ingen rolig situation för vår statsminister och känslan är att Stefan Löfven nu drömskt tänker tillbaka på valåret 2018 när han bara ville ”ha en kokt med bröd”.