Vad kan vi förvänta oss, en stor skattereform eller flera mindre delreformer?
För några veckor sedan ägde den årliga Almedalsveckan rum och som alltid är skattefrågorna ett av de stora ämnena som brukar diskuteras i olika paneldebatter. Jag tog med stort intresse del av PwC:s seminarium där ämnet var om vi kan förvänta oss en stor skattereform eller inte under den kommande mandatperioden.
I den sakpolitiska överenskommelsen mellan regeringspartierna och C+L framgår det i en av punkterna (nr 4) att målsättningen är att en stor skattereform genomförs under de kommande fyra åren. Nu tror jag att man mer ska se det som en målsättning att få igång ett arbete som leder till en stor skattereform snarare än att partierna på allvar tror att det skulle gå att hinna genomföras.
Panelen i debatten bestod av företrädare för svenskt näringsliv, Rune Andersson, grundare Mellby Gård, Johan Fall, skattechef Svenskt Näringsliv och Maria Rankka, Sverigechef för Brunswick Group (och före detta ordförande för MUF). Detta färgade naturligtvis inriktningen på debatten. Men det var icke desto mindre intressant att höra deras syn på vilka områden man ser störst behov av reformer, då deras uppfattningar troligtvis är representativa för en stor del av näringslivet. Deras gemensamma uppfattning var att det i grunden handlar om att skapa ökade möjligheter för svenska företag att konkurrera i en internationell marknad samtidigt som skatteintäkterna måste vara tillräckligt stora för att täcka våra offentliga utgifter.
Att Sverige har ett högt skattetryck och en av de högsta marginalskatterna i världen är två kända faktum och även om den svenska bolagsskatten är förhållandevis låg finns det länder med betydligt lägre bolagsskatter. En intressant sak som nämndes av Johan Fall beträffande relationen mellan skattetryck och skatteintäkter var att trots att skattetryck i Sverige sänkts från 49 procent år 2000 till 44 procent år 2019 har skatteintäkterna ändå ökat med 500 miljarder kronor, omräknat efter inflation. Jag har inte dubbelkollat siffrorna, men om det stämmer är det väldigt intressant att konstatera att sänkta skatter inte nödvändigtvis behöver innebära minskade intäkter för staten.
De områden där panelen var överens om att det fanns störst behov av reformering var marginalskatterna, bolagsskatterna och de så kallade 3:12 reglerna.
Beträffande marginalskatterna vet vi redan idag att den så kallade värnskatten på 5 procent kommer att tas bort kommande årsskifte. Utöver sänkning av marginalskatterna vill panelen också se att det införs fungerande regler för incitamentsprogram då det behövs för att knyta nyckelpersoner till de svenska företagen.
Rune Andersson lyfte frågan om skillnader i beskattning mellan aktiva och passiva innehav i svenska företag inom 3:12 reglerna. Utdelning och kapitalvinst på passiva innehav i onoterade bolag beskattas idag med en platt skatt på 25 procent medan aktiva innehav beskattas i ett spann mellan 20–58 procent skatt. Detta skapar incitament för passiva investeringar snarare än aktiva investeringar. Eftersom de allra flesta nya jobben i Sverige idag skapas inom den onoterade bolagssektorn är det viktigt att risktagande belönas vilket dagens skatteregler inte bidrar till.
För ett litet land som Sverige och dess exportintäkter är det viktigt att ha konkurrenskraftiga bolagsskattenivåer. För länder med en stor inhemsk marknad, som exempelvis Tyskland, är det inte lika viktigt. Sveriges bolagsskatt ligger idag nära snittet för bolagsskatterna inom EU, vilket inte är en katastrof, och kanske är det inte där behovet av reformer känns allra mest angeläget som jag ser det. Dessutom är bolagsskatten i Sverige på väg ner från 21,4 procent idag till 20,6 procent från år 2021.
Panelen trodde inte på höjda fastighetsskatter då man menade att det inte finns på den politiska agendan idag, men sådant kan komma att förändras. Höjda fastighetsskatter skulle i vart fall inte ha några direkt negativa effekter för företagandet. Dock ser man gärna att det görs något åt de inlåsningseffekter som blir på arbetsmarknaden av höga kapitalsvinstskatten på bostäder.
Sammanfattningsvis var paneldeltagarna av samma uppfattning som en majoritet av företagarna i Sverige (55 procent) enligt en undersökning gjord av PwC, det vill säga att det behövs en skattereform i Sverige. Då det är angeläget att flera viktiga förändringar sker inom en snar framtid är det bättre att det genomförs i delreformer snarare än i en stor skattereform då en sådan kan komma att ta lång tid att få i hamn, om det ens är möjligt.
